Vi tjejer brukar ofta klaga på att killar glömmer årsdagar, födelsedagar osv, men i mitt förhållande är det tydligen jag som är killen :/

Igår va allt som vanligt förutom att jag försov mig. Gick å lämnade Ebba på förskolan och gick till jobbet. Jobbade på som vanligt när jag plötsligt hör en bekant röst som frågar efter mig. Jag kikar fram bakom en hylla där jag står å plockar och ser Tobbe med en bukett röda rosor. Jag tar emot dom och frågar varför i samma ögonblick som jag kommer på att det är den 20:e november och vår årsdag. Jag blir röd som en tomat i ansiktet och skäms som ett djur.

Senare på kvällen när jag kommer hem har han lagat min favoritmat och tänt ljus i hela huset.

Jag har absolut den bästa mannen man kan ha! <3

//den dåliga flickvännen Angie