Det här med tålamod, varför verkar det bara finnas ett visst mått av det? O varför i helvete tar det alltid slut- när man behöver det som bäst??!
Mitt mått av tålamod började sina när jag fyllde 26 o vid min 27:e födelsedag hade min stubin förvandlats frånnårs 100 km lång till obefintlig. I 27 års tid har jag haft en ängels tålamod, nu är det som bortblåst!
Jag orkar helt enkelt inte längre med en massa trams längre?!

Jag har ett väldigt tålamods krävande jobb. Jag jobbar med att ta hand om och vårda äldre. Jag älskar mitt jobb o mina tanter, men det kräver en hel del tålamod! Som jag plötsligt inte har så mycket av. Nu är jag tack o lov professionell att jag kan bita mig i tungan alt koppa på autopiloten i hjärnan på arbetstid, i alla fall nästan jämt. Ställs jag i en situation då jag blir dåligt behandlad eller trängd säger jag numera ifrån, eller kanske rent utav brinner av, det hade jag ALDRIG gjort förut! Jag bara nickade o tog emot allt va folk kastade på mig oavsett om det va befogat eller ej! Nu jäklar säger jag ifrån!

Sen kommer jag hem, till mina underbara små barn. Som är tre helt fantastiska egna små människor med en jäkla massa idéer underligheter och vilja. Det blir diskussioner o trots mellan varven. So good so far- sånt hör till. Sen kommer de här helt onödiga bråken, sånt som de vet inte är ok, o var är då mitt tålamod? Borta! Jag kan inte med en massa tjafs om allt möjligt tramsigt! Mitt tålamod är slut!
Hemskt men sant!
Så ett av mina nyårs löften va att ha mer tålamod i år. Det gick bra i 4 dagar. Igår brann det i mitt huvud. Tjafs när vi ska äta gör mig så otroligt jävla arg o det blir ofta bråk då det alltid är nån som inte tycker om det ena eller andra, det är för starkt för varmt för mycket för lite osv. Igår vart det en massa gnäll redan innan vi ens satt oss, sen blev det cirkus vid matbordet, Isolde kastade mat o tålamodet va slut. Allas mat hamnade i soporna. Slut på diskussionen. Ingen tv inget godis inget frwdagsmys för någon. Jävligt tråkigt. Så bra gick det med det nyårs löftet. Tur att jag hat ett helt år på mig att öva ;)

Andra saker jag inte har tålamod med är saker som tar lång tid, typ kö i affären, situationer som tvingar
Mig att vänta eller rent av göra nåt annat än det jag har tänkt osv. Förut brydde jag mig inte alls om sånt, nu gör det mig så sjukt irriterad.

Men, gott folk jag jobbar vidare med mitt tålamod. Även om det känns som jag redan har förbrukat mitt mått av det redan under mina 26 första år av livet! O om sanningen ska fram så mår jag bättre nu än nånsin, även om humöret svajar som aldrig förr!

Så nära kära vänner o famil, ni får nog bara gilla läget med mig, tålamodet är slut! :)
//Idige

Idag stack jag å Tobbe till Ikea. Vi hade redan suttit ner på nätet och kollat exakt vad vi skulle ha så det gick undan kan jag lova. Efter åkte vi och bytte en julklapp som Ebba hade fått och handlade lite till lasagnen jag straxt ska börja laga. Vi åkte förbi stadium en snabbis oxå för att köpa gummiband som jag ska använda till hemma träning ;)

Väl hemma satte vi igång att sätta ihop och upp allting. Dessutom rensade vi ut en massa saker som vi inte behöver eller inte vill ha längre. Efter ha skruvat, svurit och gnällt lite i tre timmar så är vi äntligen klara. Nu har jag suttit å njutit av vårt fina hem i några minuter, men nu ska jag börja med maten.

Här får du lite bilder från det vi köpt = skoskåp, tidningsställ, bokhylla, dörrar till ebbas garderob mm..

//Angelina