Igår kväll somnade jag snabbt av utmattning efter träningspasset, men runt halv fyra så vaknade Ebba och ville inte somna om för än hon fått välling. Så då var det bara att gå ner å värma lite välling. Efter det kunde jag inte somna om. Låg å vände å vred på mig och tankarna flög runt i huvudet. Tankar jag inte behövde tänka på egentligen. Som att Tobbe hade bokat in möte med en kund när jag redan bokat in ett träningspass eller hur Ebba skulle reagera när jag lämna henne på dagis (förskola) för första gången på tre veckor. Sen efter en stund kände jag mig hungrig, men jag vägrade gå upp och äta mitt i natten. Det gör jag bara inte!

På morgonen vaknade jag en stund innan klockan ringde av nån sorts magknip och trodde det va hunger, men den gick inte över fast jag åt ordentlig frukost. Då tänkte jag att det var oron över Ebba som snart skulle lämnas på dagis, men känslan är kvar fortfarande fast jag sitter på bussen och lämningen gick superbra. Så varför känner jag mig fortfarande orolig?! Eller vad det nu är.. Kanske är det lite jobbnervositet efter att va hemma så länge. Vem vet. Den som lever får se helt enkelt :p

Hoppas ni får en bra måndag! ;)
//Angelina